All settled in

Så! Nu har jag äntligen tid och energi för att uppdatera er där hemma lite :) Så, jag skriver allt. Kanske för mycket detaljer för dig, bara skumma igenom isåfall ;)

Lördag natt packade jag klart och sov sedan i 3 timmar. Vid 5 åkte jag, mamma & lillebror till kastrup där vi fikade på Starbucks och mamma äntligen fick sin älskade Frappucino! Sen var det dags för det svåraste. Efter ett fint hejdå åkte jag med tårar i ögonen och vinkandes till min familj upp för rulltrappan till säkerhetskontrollen. Flera vinkningar senare var jag plötsligt on my own. Wow. Första flygresan ensam för mig. Några djupa andetag & ett "iiiih" - sedan powerwalkade jag till min gate vilken självklart var längst bort och tiden gjorde mig extremt stressad. Perfekt just då var att det var ännu en passkontroll och att jag var tvungen att stå i en kö på 40 pers där väntetiden stog 10 min. Men det gick snabbt och jag sprang vidare till min gate. Kön till den tog riktigt lång tid och jag började tänka på vad jag skulle göra om de stängde gaten innan det var min tur. Stressen där, det ni ;) Förstod sedan varför det tog 1 minut per person - ännu en säkerhetskontroll. Fick alltså visa passet fyra tillfällen. Men bra med bra säkerhet såklart. 

Och sedan på flyget! Fjärilar i magen. Sen somnade jag. Inte direkt oväntat egenligen men trodde ändå jag skulle vara för spänd. Men nej :P Sen vaknade jag och blev förvirrad av tiden och att piloten sa att vi skulle förbereda för landning. Min klocka var lite över 9. Och vi skulle ju landa 9. Efter några förvirrade blickar omkring mig och på min bricka med mat framför mig - ("gaah, ta bort den, vi ska ju landa nuuu!") insåg jag att jag inte ställt om min klocka. Skulle ju landa 9 englandtid. Sen somnade jag om, haha. Vaknade & gick av flyget. Jag som anser mig själv vara ganska organiserad och ha koll på läget, lyckades hamna där man går om man ska hoppa på ett anslutande flyg. Det skulle jag ju inte, jag skulle ha mina väskor. Tillslut (Heathrow är faktiskt STORT!) hittade jag mina väskor och gick ut i ankomsthallen. Många människor. Sally (mamman) ska vara här. Var är caféet vi ska mötas vid. Massa människor vid caféet. Ojdå, kör på folk med väskorna. Varm. Stannar för att ringa henne. Hör ett "Alexandra!?" - and there stands Sally. WIE! Sååå trevlig, båda väldigt glada. Pratade mycket om mig och deras familj. Nyttig information om barnens sätt att vara gavs till mig. Halvtimme senare framme vid huset. Allt så brittiskt! :) Pojken på 3,5 år väldigt välkommnande och pappan trevlig. Pojken tog min hand och visade mig en stor skylt i köket där det stod "Welcome Alexandra". Aaaw :P

Jag har haft en väldigt tur att få en familj som passar mig väldigt bra. Kommer riktigt bra överens med föräldrarna, vilket är speciellt viktigt med mamman eftersom vi umgås så mycket. Barnen är underbara, flickan  som är 15 månader är helt fantastisk. De är så roliga och söta båda två. Längtar ärligt till jag vaknar imorn så jag får spendera tid med dom igen. Och hur underbart är inte det!? Blev så glad innan när Sally sa att de tycker om mig. Att hon hade märkt att flickan gick till mig några gånger istället för till henne och att hon log jättemycket när jag kom ner imorse. Det värmer så mycket. Att komma bra överens med barnen är ju så viktigt. Pojken är så himla söt, han var i skolan imorse och när vi kom och skulle hämta honom visste de redan vem jag var för att hade berättat om mig. Och alla mammor (vääldigt många hemmamammor här) jag träffade på lekplatsen och i skolan, presenterade han mig för. "This is Alexaaandra!" Så det känns rikigt bra att jag har fått en bra första kontakt med båda barnen! Och föräldrarna.

Det finns inte direkt någonting att klaga på här. Jag har ett jättefint rum & fintfintfint eget badrum. Är helt lyrisk över det haha :) De vill verkligen att jag ska trivas, äta den mat jag tycker om, inte känna mig tvingat till något, får ha min egentid, de hjälper mig med allt och är intresserade av mig. Ja, så detta känns hur bra som helst. Dessa två dagarna har gått jättefort förbi. Vi har varit och lekt på lekplatser, varit i parken, i några affärer, storhandlat, lekt, ätit mat, tittat tv, dansat, badat! Det är ju så, om man tycker om att vara med barnen och föräldrarna och trivs här, då blir det ju inte jobbigt. Då känner man inte att man inte vill jobba, då är det bara roligt för man tycker om att vara med dem. :)

Så, nu ska jag göra mig iordning, skypa lite & sedan sova. Ser fram emot morgondagen väldigt mycket. Delvis för att jag får vara i MITT eget badrum en stund när jag vaknar & såklart för att det är en fin familj där nere att umgås med. Och såklart för jag är i LONDON! 

Godnatt!